Särskilt leverantörerna på bank-, försäkrings-, el-, bredbands- och mobilområdet är bland de mest sårbara och vi ser nu att de ändrar sin kärnverksamhet. Det gör de genom att omdefiniera och anpassa sin egen roll och tillväxtstrategi. På energiområdet kan man till exempel försöka få position som helhetsleverantör av tjänster knutna till kundens hem, bostad, familj och livssituation. I transportsektorn är det mobilitet som gäller. Här tittar vi på hur två av våra kunder, Fjordkraft och BOB, förbereder sig för denna utveckling.
Hur möter nordiska företag de nya ekosystemen?
Nordiska företag sänker kostnaderna och effektiviserar arbetsprocesserna – inklusive robotar (RPA och chatbots). De utvecklar självbetjäningslösningar och prioriterar goda digitala användarupplevelser. De stärker sin innovationsförmåga och bygger innovationskultur. För närvarande har vi dock inte sett så många nordiska företag som har byggt digitala ekosystem baserat på insamling och tolkning av stora datamängder. Våra samarbetspartners NSB, Fjordkraft och BOB är dock spännande undantag.
Fjordkrafts kundbas är en fantastisk möjlighet
Vår samarbetspartner under många år, elleverantören och mobilföretaget Fjordkraft, är väl positionerade på en växande och komplex marknad och ser att IoT, Internet of Things, möjliggör en rad nya tjänster som kommer att efterfrågas på marknaden. – Men vi ska varken äga eller sälja maskinvara. Fjordkraft ska istället dra fördel av att vi är en oerhört effektiv producent av immateriella tjänster, säger Christian Kalvenes som ansvarar för Fjordkrafts privatkunder. – Kort sagt göra vår betydande kundbas och ”närmast kunden”-position tillgängliga för nya och relevanta samarbetspartners. Vi kan bygga våra tjänster på toppen av den här världen. Det är detta som är ekosystemtanken: ett gott kundunderlag och våra tjänster på toppen, vilket blir till fördel för både våra kunder, oss själva och våra partners.
– Idag har vi ett antal appar och snart ett tvåsiffrigt antal digitala ytor, men för få synergier dem emellan. Vår ambition är nu att tillsammans med Knowit utveckla en Fjordkraft-värld med många goda kundupplevelser. Även om vi har digitala åtaganden gentemot våra kunder, ska vi under 2019 öka takten och förse våra kunder med de bästa av digitala möjligheter.
Vad innebär dessa utmaningar för organisationens vidareutveckling?
– Vi har helt klart växtvärk, men fortsätter ändå att bygga en stor och attraktiv kundbas. Detta startade som ett strategiprojekt men har nu väldigt många inblandade och vi har ett viktigt försäljningsjobb att göra internt. Vi har haft god intjäning under många år och det kommer alltid att finnas många som har respekt för uttrycket ”ändra aldrig på ett vinnande lag”. Ett trovärdigt och nödvändigt historieberättande bidrar till att motivera och skapa förståelse hos våra medarbetare, så att de får förutsättningar för kunna att ta ansvar för nya strategier. Resonemanget att vi måste bli konkurrenskraftiga genom innovation ligger stadigt fast. Jag upplever stor enighet om att vi måste förse våra kunder med de bästa digitala möjligheterna och då räcker det inte att bara göra mindre digitala uppdateringar av våra befintliga lösningar. Det digitala måste sträcka sig längre än till bara tekniken. Det måste vara ett tänkesätt och en metod för att få saker gjorda. På sikt blir vi inte förstahandsvalet om vi inte levererar en suverän kundupplevelse. Vi måste ha tålamod och kan inte vara bäst på allt, men vi kan se till att våra kunder får tillgång till det bästa.
– Vi behöver omvandla stordata till relevanta och individanpassade kunddialoger
– För att få insikter och verklig kundfeedback behöver vi testa, testa och åter testa för att kunna lansera en stark byggyta så tidigt som möjligt. Vi gör ständigt så kallade ”sprintar” för att säkra feedback från marknaden så att vi kan börja utveckla MVP:er (Minimum Viable Product), en minsta gångbara produkt, alltså den produkt som ger störst avkastning på investeringen i förhållande till risken. I dag sitter vi på enorma mängder data och rapporter, men även vi står inför utmaningen att omsätta dessa i relevanta åtgärder.
– Därför måste vi definiera vår kundupplevelse i alla kanaler som används. Vi måste kartlägga alla kontaktpunkter som våra kunder har med oss före, under och efter en försäljning, det vill säga utforma en enhetlig digital kundresa. Då blir det konkret för oss att utveckla relevant, individanpassad och varumärkesdifferentierad dialog.
Fjordkraft utsätts för konkurrens av ledande internationella aktörer med en helt annan strategi än klassisk elförsäljning. Tror du att de här företagen kommer att sälja el- och mobiltjänster i Norden eller kommer Tesla att leta efter samarbetspartners som till exempel en elleverantör med en solid kundbas?
– Tiden kommer att utvisa hur det blir, men vi tror att internationella aktörer snarare kommer att söka lokala partnerskap i elbranschen än att starta egna elbolag. Vi ser också att små, banbrytande företag och andra, icke-konkurrerande aktörer söker efter partners som oss. De är av naturliga skäl intresserade av vår kundbas, säger Kalvenes.
Externa begränsningar tvingar fram nya affärsmodeller
En annan av Knowits samarbetspartners är BOB BBL, Norges tredje största kooperativa byggföretag. BOB har mer än 75 års erfarenhet av att bygga, utveckla och driva gemensamma boenden (s.k. boligfellesskap) och nästan 70 000 medlemmar. Företaget förvaltar närmare 24 000 bostäder. BOB är också en betydande förvaltare av kommersiella fastigheter och driver och förvaltar idag ca 900 000 m² fastighet.
– Idag upplever vi att både marknad och samhälle ställer nya krav på tjänsteutveckling och inte minst tjänsteinnovation, säger affärsutvecklingschef Anders Daniel Brekke på BOB. – Vi rör oss nu bort från en linjär affärsmodell och istället i riktning mot en plattformsdriven modell. Den modell som vi tillämpar i dag hotas bland annat av att politikerna överväger att avveckla förköpsrätten, som idag är ett av våra viktigaste värdeförslag till marknaden. Om vi fortsatt ska uppfattas som relevanta på privata marknader efter denna sannolika lagändring måste vi utveckla nya värdeförslag. En annan mycket spännande utveckling finns i potentialen för datadriven drift och förvaltning av fastigheter.
– För att kunna möta den här utvecklingen är målet att utveckla ett eget ekosystem, utöver att göra oss attraktiva i andra sådana system. Vi är initiativtagare till klustersamarbetet PropTech Innovation och samarbetar idag med helt andra aktörer än tidigare. BOB:s vision är att skapa gemenskaper och här kan till exempel mobilitet spela en central roll. Mobilitet är viktigt även på andra områden än byggnation och drift och därför kommer vi, utöver äga ett eget ekosystem, även att delta i andras.
Vilka typer av företag är det naturligt att bjuda in till ett sådant ekosystem?
– Teknikdrivna företag är centrala. Vi ser som sagt en stor potential för användning av ny teknik när det gäller drift och förvaltning av fastighetsvärden. Idag samarbetar vi med Plug & Play och ser en inkubatorroll som naturlig och intressant. Vi måste också samarbeta med tekniskt avancerade och branschledande företag. Knowit är ett bra exempel.
För nästan två år sedan höll Knowit fem möten med ett utökat koncernledningsteam i BOB för att etablera innovationskompetens och förutsättningar för att internt kunna utveckla en kultur för förändring och innovation. Hur bygger ni den här kulturen idag?
– Vi har bland annat etablerat ett eget område – en ”innovationskub” – som vi använder aktivt. Här får de som arbetar i innovationsprojekt träffa kollegor och inte minst högsta ledningen. BOB har också en egen innovationsvecka där alla medarbetare deltar. Detta har blivit en spännande arena för nya idéer och förslag. Här pratar vi om vad innovation är, varför och hur vi fokuserar på det och inte minst vilka resurspersoner som arbetar heltid med detta.
– Den största utmaningen är den befintliga förvaltningskulturen. Vi ska trots allt ändra kurs för väldigt många medarbetare, system och rutiner. Ett användbart grepp som vi har infört är att mäta innovationsgraden på alla avdelningar.
Tror BOB att de stora, molnbaserade och globala aktörerna kommer att konkurrera eller söka efter samarbetspartners?
– Både och. Väldigt många vill samarbeta med oss. Speciellt inom bank och finans märker vi stor aktivitet på nationell nivå. Den internationella konkurrensen ska vi möta med ett starkt varumärke, goda samarbetspartners och en stor och växande kundbas, säger Brekke.
Platform as a strategy – en förklaring
En plattformsdriven affärsmodell och marknadsplats bygger på en kopplingslogik – gärna kopplingar mellan professionella företag (leverantörer) och privatpersoner, mellan företag eller mellan privatpersoner.
Företag som lyckas har ett starkt varumärke, en växande kundportfölj, de mest relevanta datauppsättningarna, sömlösa användarupplevelser och de bästa och mest relevanta samarbetspartnerna. Varumärket är en av de avgörande faktorerna för om de lyckas ta ”närmast kunden”-positionen och deras förmåga att etablera partnerskap med producenter och distributörer är av kritisk betydelse.