– Det är inte våra kompetenser och färdigheter som är problemet. Det är hur vi tillämpar dem. Vi måste ändra våra råd i riktning mot en grön strategi, nya affärsmodeller, varumärkes- och omdömesskapande. För att göra detta måste vi också ändra våra strategiska verktyg. Vi kommer fortfarande att vara bra designers och tekniker, men vi ska använda vår kunskap i projekt som gör världen bättre.
– När design och teknik smälter samman får sådana som oss på Knowit mer makt än någonsin, och därmed mer ansvar, betonar Wetland. – Mycket av det som vår bransch arbetar med idag bidrar till linjär tillväxt, och branschen konkurrerar om att sälja bra användarupplevelser. Vi sätter empati i system och bygger det du behöver för att träffa kunden i hjärna och hjärta. Men vill kunden det planeten behöver?
”När design och teknik smälter samman har sådana som oss
på Knowit mer makt än någonsin, och därmed mer ansvar.”
Kundupplevelse är ett nyckfullt koncept
– Idag inser de flesta att planeten kokar. Flyktingströmmar, flytande politiska regler och nu senast rädslan för pandemier skapar både oro och förnekelse. Näringslivet köper fortfarande bra design och kundupplevelser, men ska vi sälja det till vem som helst? Ska vår bransch fatta politiska beslut? Och borde vi i större grad ta ställning för klimatet och jordklotet? Vi har faktiskt ett ansvar för vem vi säljer vår expertis till. Hållbara socialt användbara tjänster och produkter blir bättre med en bra kundupplevelse. Men utarmade samhällsfientliga produkter och tjänster blir också bättre med en bra kundupplevelse!
Goda kundupplevelser kan göra saken värre
– Vi antar att ett spelbolag vill förbättra sin kundupplevelse. Många menar att det inte är bra, även om det isolerat skulle kunna användas som ett exempel på bra kundupplevelse. Det är inte heller säkert att det är bra när goda kundupplevelser säljer fler sneakers, hörlurar, flyg till fjärran länder eller skotersafaris.
– Idag levererar vi fantastiska kundupplevelser som leder till ökad konsumtion av kortlivade eller förorenande produkter. Vi utvecklar tjänster som gynnar de friska och rika och som ökar de sociala klyftorna. Vi hjälper företag att utöka sina sortiment, utveckla nya produktsegment och lägga till funktioner som förbättrar kundupplevelsen. Men glömmer vi något i jakten på den ultimata kundupplevelsen?
– Tänk om designbranschen började med att identifiera om världen blir bättre av att tjänsten eller produkten får en bra kundupplevelse. Det kan vi. Vi är inte dumma! Borde vi då gå från att tänka kan vi, till ska vi? Och törs vi?
Innovation 2020 – metod för att utforma cirkulära värdekedjor
– En av utmaningarna vi står inför när vi arbetar med cirkulär ekonomi är att innovationsinitiativen ligger – och bör ligga – mellan organisationerna. Vi har länge arbetet med innovation inom organisationerna. Metoden är väl utvecklad och det finns många som har detta i ryggmärgen. Men när vi arbetar för en cirkulär ekonomi måste vi samarbeta på nya sätt. En av metoderna vi utvecklat och testat är varianter av innovation i värdecirklar.
– När man arbetar med värdecirklar är det en fördel att kunna föreställa sig och diskutera komplicerade nätverk av sammanhang och flöden av avfall, plast, produkter, data, energi osv. På Knowit använder vi digitala och analoga verktyg och visualiseringsmetoder för att förklara och motivera alla att ta ansvar för arbetet för en cirkulär ekonomi.
Hur kan vi som designers vara bra cirkulärekonomiska rådgivare?
– Det finns flera faktorer som gör den cirkulära ekonomin spännande, förklarar Wetland.
- Som regel består en produkts livslängd av flera faser där olika företag är ansvariga eller spelar en roll.
Varken konsumenten eller tillverkaren har en bra överblick över hela produktens livslängd. Få äger hela livscykeln ensam. Den cirkulära ekonomin är en samarbetsmodell.
Exempel: Clas Ohlson säljer oss en produkt som tillverkas av en tillverkare och förhandlats fram av en grossist. Efter ett års användning säljer vi den på Blocket, men när nästa användare har använt den lite går produkten sönder. Då kastas den i hushållssoporna som skickas till förbränning. Här är många aktörer inblandade.
- Ofta har ingen det totala ansvaret för hela livscykeln, och parterna känner inte till varandra.
För några år sedan fick vi höra att Orkla ändrade etiketten på Idun ketchup på grund av erfarenheterna från dem som driver återvinningsanläggningen i Tyskland (de fick veta att flaskan inte kunde återvinnas eftersom maskinerna trodde att hela flaskan var gjord av materialet som etiketten var gjord av), och då ökade återvinningsgraden med 70 procent. - Kunden/användaren vet inte vad som kan göras för att behålla produkten i värdecirklar.
Vad gör vi med en gummistövel som fått en spricka? Vad gör vi med en stol som borde kläs om när det är dyrare att klä om den än att köpa en ny? Kan allt lagas?
Hur reparerar vi barnvagnen? Varför går den sönder, kan den uppgraderas? Alla delar har inte gått sönder, eller hur? Hur kan vi som konsumenter behålla barnvagnen och veta vilka andra aktörer som kunde ha hjälpt oss med detta? Och hur kan vi returnera vagnen till tillverkaren i slutet av produkten? Många företag har lösningar på detta. Norrøna har reparationsservice, Stokke har ett servicecenter och Jernia tar emot dina gamla kastruller. Ändå finns det för få och ofta dåligt kommunicerade tjänster och system för allt det som händer med produkterna under livscykeln. Produkter upplever kriser och även mycket små fel, en enda pusselbit som saknas, kan ibland räcka för att produkten ska bli obrukbar.
– Hur jobbar du med kunder? Vilka metoder använder du?
– Här har vi varit tvungna att tänka nytt och testa nya metoder, och vi tycker att det är viktigt att våra kunder kan arbeta med värdecirklar. En viktig del av den cirkulära ekonomin är de cirkulära värdekedjorna. Det är också viktigt att hjälpa våra kunder att designa produkter och affärsmodeller för cirkulära livscykler, och för detta har vi flera metoder, inte minst olika former av kartläggning. I min blogg skriver jag bland annat om och demonstrerar materialcykel-/värdecirkelkartläggning. Vi kan göra det analogt, till exempel med lego, kartong och tusch, eller med hjälp av digitala verktyg som Miro.
– En annan metod är ”cirkulär produkt-/kundreskartläggning”. Här använder vi delar från metoden för kundresor, men fokus ligger på att följa produkten genom livscykeln och kartlägga utmaningar och inte minst nya möjligheter för produktdesign, tjänster och affärsmodeller. Jag är övertygad om att vi kommer att arbeta annorlunda med innovation framöver. Innovation med och i värdekedjor blir helt avgörande i den cirkulära ekonomin, säger Hanne Wetland.