Frågan aktualiserades nyligen när treklövern BankAxept, BankID och Vipps rustade sig för kampen mot de internationella jättarna med att säkerställa lättanvända, billiga och säkra betalningstjänster i samma företag. När Vipps nu flyttar pengar via BankAxept istället för globala kortföretag sparar de inte bara transaktionsavgifterna, utan avgifterna kommer också att ligga kvar i Norge för ytterligare värdeskapande i den norska finanssektorn.

”We’ll partner with everyone who does payments.”

Mark Zuckerberg 

 Vi utmanade Magnus Handeland, ledare för strategi och teknikrådgivning i Knowit Experience i Oslo och Fredrik Elgaaen, senior digital affärsutvecklare för Knowit Experience i Bergen, och bad dem att tänka högt om vad som händer.

 

Hur vill ni beskriva den norska finansmarknaden när det gäller PSD2?

Den norska marknaden kännetecknas av en högre grad av samarbete än övriga Europa. Ett exempel på detta är BankAxept-systemet som togs fram för att flytta pengar direkt mellan norska bankkonton, utan att gå via de kostsamma globala kortbolagen (Visa/Mastercard, etc.). På liknande sätt har norska banker samarbetat om att skapa en gemensam inloggnings- och digitalsigneringsmekanism. Sådana samarbetsprojekt har gjort den norska finanssektorn mycket effektiv, säger Elgaaen. Detta är förhållanden som gör att jättarna möter andra utmaningar i Norge än i många andra länder i Europa.

 

Hur förändrar PSD2 den norska bank- och finansmarknaden?

– Företag som lever på transaktioner och kredittjänster sätts under press när PSD2 gör det lättare att tillhandahålla finansiella tjänster över gränserna, säger Handeland. Detta är drivkraften bakom två viktiga bataljer som kommer att avgöra framtiden för den norska finanssektorn: kampen om transaktionerna och kampen om kreditprodukterna.

Det är en paradox att konsumenterna är transaktionsfokuserade, medan bankerna är kreditfokuserade. Konsumenterna tänker mest på vardagstransaktioner, inte så mycket på kreditprodukterna. För bankerna är det tvärtom eftersom det är kreditprodukterna som ger mest intäkter. Utmaningen för bankerna är nu att de som vinner kampen om transaktionerna också får ett starkt försprång i kampen om kredittjänsterna.

 

Vad känneteckna kampen om transaktionerna?

Konsumenterna önskar sig bra digitala tjänster som låter dem utföra sina rutinärenden så enkelt som möjligt. GAFA-företagen är bra på att skapa digitala tjänster, och några av dessa aktörer kommer att få ett starkt fotfäste i Europa om bara några år. Och med ett gemensamt europeiskt regelverk är vägen kort till Norge, menar Handeland.

 

Och vem leder i kampen om de norska transaktionerna?

– De norska aktörerna har ett försprång, men måste jobba snabbt för att behålla detta framöver, menar Elagaaen. Det är en positiv utveckling att Vipps, Bank Axept och BankID nu slår sina påsar ihop. Det öppnar för möjligheter att utnyttja specifikt norska förhållanden som kan ge konkurrensförsprång. En säker och lättanvänd betaltjänst som använder BankAxept istället för de internationella kortnätverken (Visa/Mastercard) och kan hålla stånd mot jättarna.

 

Hur är striden om kredittjänsterna annorlunda än kampen om transaktionerna?

Kredit är en av de mest homogena varorna som finns och går mot en värld där dagens aktörer i allt högre grad måste välja att skilja ut sig med pris eller kundupplevelse, säger Handeland. Det blir svårt att lyckas med bägge.

 

Och hur är utsikterna för dem som väljer prisstrategi för att differentiera sina kredittjänster?

– Med prisstrategi försöker man bygga en plattform som andra aktörer kan bygga tjänster ovanpå. Aktörer som väljer denna väg går in i ett landskap som styrs av helt andra krafter än i dag. Open banking och PSD2 leder till lägre byteskostnader för kunderna och gör det lättare att bedriva bankverksamhet över gränserna, vilket sannolikt kommer att leda till ett internationellt tryck mot lägre marginaler. Här är det stordriftsfördelar som gäller, så de stora kommer att dominera. Det kommer förmodligen också finnas plats för nischaktörer, till exempel för att bli bäst på ”norska förhållanden”, men ett rent commodity-game med internationell konkurrens blir ändå en tuff väg att gå för de flesta norska aktörer, menar Handeland.

 

Hur är det då med de som väljer att fokusera på kundupplevelse?

– Några aktörer kommer att fokusera på att skapa goda kundupplevelser ovanpå plattformarna till dem som väljer prisstrategi. Och de som lyckas med detta kan få ett gott grepp om kunderna. De kommer också att kunna prispressa plattformsleverantörerna. I den här matchen kommer de som erbjuder de bästa kundupplevelserna med lägsta ”customer acquisition cost” (CAC) att vinna på lång sikt. Här kan bankerna få stor konkurrens från GAFA eller andra icke-bankföretag som redan har tagit kostnaderna för att skapa dialog med och förtroende hos sina kunder. Dessa företag kommer enkelt att kunna erbjuda kredittjänster i sin dialog med kunden och få låg merkostnad/CAC jämfört med bankerna. Här kan det bli en ytterst fragmenterad marknad, säger Handeland. 

 

Så vem vinner kampen om kredittjänsterna

Jag tror inte att GAFA själva kommer att erbjuda kredit på den norska marknaden i förstone. Inte för att de inte kan, utan för att de vill fokusera på vad de är bäst på – alltså på att skapa bra konsumentupplevelser, säger Elgaaen. De har fortfarande en stor fördel eftersom de som vinner transaktionsspelet kommer att få äganderätt till många kunder och kan sälja kredittjänster vidare från tredje part med bra avans.

Jag tror att den bästa upplevelsen är den som täcker flest aspekter av transaktioner. En skarvlös tjänst du kan använda till alla överföringar, till en vän, betalning på nätet och i butik samt betala fakturor med. I dagens läge är GAFA-företagens tjänster lite fragmenterade. Google har Google Wallet för överföring mellan vänner, medan Android Pay fokuserar på mobilbetalning. Apple Pay har både och, men kräver att vännen du skickar pengar till också har en Apple-produkt. Facebook har i dag peer-to-peer-överföringar via Messenger.

Jag bortser inte från att Vipps kan bli framtidens vinnare, både vad gäller transaktioner och kredit, säger Elgaaen.

”Möjligheten för GAFA ligger i att de som vinner transaktionsspelet kommer att få ägarskap till riktigt många kunder, och kan sälja kredittjänster från tredje part därefter.”

 

Det talas mycket om blockchain-teknik nu för tiden. Hur påverkar detta?

Digitalisering handlar i grunden om att minska transaktionskostnader, eliminera mellanhänder, skapa nya samverkansområden, personalisera kunddialoger och göra smartare länkar mellan utbud och efterfrågan. Bankerna är mellanhänder, antingen mellan parterna i en transaktion eller mellan dem som har pengar och dem som vill ha krediter. Därför är bankerna utsatta när det gäller blockchain. Konsensusteknik och kryptovaluta har potential till att ”disrupta” marknader för både transaktioner och kredit.

 

Många påstår att det kommer att dröja länge innan blockchain-tekniken blir mainstream; vilken är din kommentar till det, Magnus?

– Jag tror att det kommer ta ett tag innan blockchain-tekniken blir mogen, men vi pratar om år, inte decennier. Jag vet att många är skeptiska, men min upplevelse är att de bedömer tekniken efter nyttovärdet av de allra första blockchain-tjänsterna. Detta är inte representativt för potentialen som ligger i tekniken. En passande analogi är de allra första bilarna. Stora kvalitetsproblem, brist på infrastruktur (bensinstationer och verkstäder) och i synnerhet brist på reglering medförde att häst och vagn var betydligt mer praktiskt än de första bilarna. Historien har likväl visat att bilen blev vinnaren, eftersom den fundamentalt ändrade vår transporteffektivitet. Det är därför svårt att värdera ny teknik baserat på de allra första implementationerna. För närvarande har blockchain-tekniken potential att fundamentalt förändra vårt sätt att skapa tillit och därmed vår syn på avtal, handel och ägande, säger Handeland.

Läs mer om blockchain här.

Detta är GAFAs betaltjänster:

Google

  • Google Wallet
    • Person-till-person
    • Överföring mellan vänner och familj
    • Tungrott att hämta skickade pengar om du inte har Google Wallet
    • Android Pay
      • Person-till-företag
      • Lagra dina kort i appen och betala med mobilen

Apple Pay

  • Både person-till-företag och person-till-person
  • Lagra dina kort i appen och betala med mobilen
  • Skicka pengar till familj och vänner genom Messages, mottagaren ska också ha Apple

Facebook & Messenger

  • Person-till-person
  • Överför pengar i Messenger till familj och vänner; måste finnas registrerat betalkort i båda ändarna

Amazon Pay

  • Person-till-företag
  • Använd betalinformation som lagras på ditt Amazon-konto för att betala på andra webbplatser
  • Ej mobilbetalning
Stein Opsahl
VP Strategisk rådgivning i Knowit Experience
Kontakta mig
Kontakta mig

Vill du att vi ska ringa dig?

Tack! Jag ringer dig inom kort.

Till toppen