’Smidigt’ eller ’agilt’ har varit ett buzzword de senaste åren när man pratar metodik för design och utveckling av digitala system. Lite tillspetsat handlar smidiga metoder alltid om att kunna anpassa kurs och prioriteringar utifrån vad som ger det mest omedelbara värdet. Metoden ställs ofta mot konventionell flerstegsmetodik; en fasinriktning med betoning på grundlig planering inför utveckling. Det du fruktar som uppdragsgivare är självklart att du känner att du betalar detsamma, men får mindre.

Vi påstår dock att större projekt faktiskt är avhängiga av smidig utveckling för att lyckas. Både ekonomiskt och kvalitetsmässigt. Som regel kommer det du trodde, då ni engagerade en konsult som skulle utvärdera vad ni behövde, garanterat vara något annat när projektet levereras. Knowits perspektiv på större projekt är ofta att en mer kontinuerlig process, där designen utvecklas i samspel mellan designernas lösningsförslag och kundens krav och kriterier, ger bättre och mer relevanta lösningar. Målet med smidige projekt är att minska förluster.

Fördelarna är att man snabbare kan komma ut på marknaden, lära och anpassa sig under tiden utifrån insikten att det man trodde för ett år sedan inte behöver vara så smart i år. Detta blir mer och mer aktuellt när vi ser hur snabbt digitaliseringen förändrar samhället. Företaget förändras – men allra viktigast är att kundernas preferenser hela tiden ändrar sig och måttstocken är som regel global. 

 

Hur ska ni kunna välja rätt anbud utan flerstegsmetodik?

Man lägger mycket tid på att beräkna för att kunna ge en exakt kostnadsbild, och projekten väljs mycket utifrån det pris som en leverantör har. Helt enkelt för att ni självklart vill ha kontroll över framtida kostnader. Normen idag är alltför ofta att enorma resurser används för att utforma, uppskatta och utveckla krav som så småningom ändras eller avvisas efter testning. Vi tror inte att man alltid kan förvänta sig att det är en framgångsfaktor att binda sig eller den andra parten till en fast uppskattning av ett komplicerat projekt. Vi påstår att det inte alltid ger kontroll – utan bara en illusion av kontroll.

Flerstegsmetoden bottnar i klassiska ingenjörsprojekt. Digitaliseringsprojekt har en annan karaktär än konventionella IT-projekt och kräver olika metoder än konventionellt IT-tänkande. Ni kan få ut mer av er utvecklingsbudget genom att omfördela resurserna för att utnyttja den oundvikliga förändring som kommer att inträffa under projektet.

Pros & Cons; flerstegsmetoden

Denna sekventiella metod ger er en uppskattning av såväl kostnader som startdatum innan genomförandet börjar. Detta underlättar planeringen och kräver minimal insats från er under implementeringsfasen eftersom alla krav anges.

Nackdelen är att kravspecifikationer och uppskattningar upprättats vid en tidpunkt när alla vet som minst om projektet: nämligen innan utvecklingen inleds. Metodiken bäddar inte för att utnyttja ny kunskap. Metoden ger också risk för att både specifikation och estimat innehåller felaktigheter och brister. Ju större och mer komplext systemet är, desto större blir dessa nackdelar. I regel kan systemet ha ett värde för användarna innan det uppfyller alla krav. Eftersom systemet inte lanseras innan alla krav är uppfyllda går man miste om detta värde.

Varför ska du avstå från flerstegsmetoden?

Som beställare måste du vara involverad annars slipper du aldrig undan flerstegsmetoden . I konventionella it-projekt är det svårt att ändra på något. Tydliga ritningar på allt som ska göras och allt planerat i minsta detalj före första spadtaget. Slutet är definierat redan före starten. För att lyckas med goda digitaliseringsprojekt krävs flexibilitet av båda parter när projekten når en viss storlek.

 

Kraven förändras med tid och erfarenhet

Kraven en organisation har i början är inte nödvändigtvis det man önskar i slutändan. Dessa är vanligtvis uppställda baserat på den erfarenhet man hade vid den tiden. Nya system, portaler, användargränssnitt eller andra digitala ytor ger nya upplevelser som i sin tur ger nya idéer. Ett projekt är klart först när ingen använder det längre. Inte tidigare, men man brukar tycka att man är klar när man levererat produkten. Vi anser att ett utvecklingsprojekt behöver bearbetas tills det inte längre ska användas. Med andra ord, det finns alltid mer att göra.

                            

Många bäckar små, blir en stor Å

Smidig arbetsmetodik börjar med en vision om ett större mål, innan man sätter ihop små paket med utveckling som det är mer sannolikt att man lyckas med. Färre saker kan gå snett och man har kontroll när det sker. Man färdigställer mindre bitar, testar dem och går vidare till nästa. Är det en nätbutik ni är ute efter, eller är ni egentligen ute efter att öka omsättningen? Även om visionen är styrverktyget vet vi av erfarenhet att detta kan förändras under projektets gång. Om ett projekt ska bli framgångsrikt måste det täcka det faktiska behovet, bäckarna måste få rinna som det är naturligt för dem, inte dit vi bestämde att de skulle gå när vi började planera.

6 takeaways

  1. Flerstegsmetoden kräver att vi faktiskt kan spå framtiden; det kan vi inte alltid.
  2. Ett projekt är aldrig klart förrän du stänger webbplatsen
  3. Estimering ger en illusion av kontroll eftersom det är svårt att spå framtiden
  4. Hela organisationen måste vara smidig. Från beställare till dem som utför och testar
  5. Utan kontinuerliga leveranser kan man inte vara smidig
  6. En smidig leverans betingas av öppenhet och ömsesidigt förtroende 
Stein Opsahl
VP Strategisk rådgivning i Knowit Experience
Kontakta mig
Kontakta mig

Vill du att vi ska ringa dig?

Tack! Jag ringer dig inom kort.

Till toppen