Strategisk användning av design är en tvärvetenskaplig process, där man bryter ner traditionella silor för att skapa förändring tillsammans. Människan placeras i centrum av processer som tar hänsyn till kontext och systemiska sammanhang. Resultatet är mer välgrundade lösningar, som i högre utsträckning tillgodoser människors behov på ett respektfullt sätt. Som tar hänsyn både till hållbarhet, människor, kultur och miljö.
Ett systemperspektiv har traditionellt varit primärt för större samhällsfrågor. Idag är design ett verktyg som är allt mer relevant också för näringsliv och organisationer. Vi är mitt upp i massiva förändringsprocesser såsom omfattande digitalisering och en övergång till en cirkulär ekonomi.
Ingen är längre en öde ö, kartan ritas om – med stor potential för innovation. Detta öppnar upp för nya strategier, nya produkter och tjänster. Men det kräver också nya processer för insikt och bättre beslutsstöd. För att man ska kunna utforska de möjligheter som detta ger och få bästa möjliga effekt av förändringsprocesserna, är det avgörande att kunna se välden i all dess vackra komplexitet. Som en dans med system.
”Vi är mitt uppe i massiva förändringsprocesser såsom omfattande digitalisering och en övergång till en cirkulär ekonomi.”
Ibland får riktigt bra design riktigt dåliga konsekvenser
Designeras har blivit mycket bra på att sätta användaren i centrum. Skapa saker som berör och engagerar. Det är bra design, eller hur? Ofta stämmer det. Men ibland får riktigt bra design riktigt dåliga konsekvenser.
Se till exempel på Airbnb. En ädel tanke om att ge vem som helst möjlighet att hyra ut ett extra rum. Ge resenärer möjlighet att hitta unika pärlor, närmare lokalbefolkningen, utan de opersonliga och dyra hotellen. Friktionsfritt. Men vad hände?
Några år senare är det protester i städer världen över. Lokalsamhället vittrar sönder. Lågavlönade invånare, som konstnärer, studenter eller minoritetsgrupper, måste flytta på grund av omvandlingen till lönsammare korttidsuthyrning. Den trevliga bagaren och bokhandlaren försvinner. När invånarna pressas ut, försvinner grunden för det som en gång gjorde grannskapet spännande. Och livskraftigt. Vad hände? Airbnb fick ju höga poäng på alla parametrar. Hur kan bra design misslyckas så fundamentalt?
UX revolutionerade mycket genom att sätta användaren i centrum
Detta är bra och egentligen en självklarhet, men UX – användarupplevelse – är inte alltid tillräckligt. Ibland kan det ge ett överdrivet snävt fokus: Många nyckeltal som mäter användarens engagemang, och lite annat. Produkter och tjänster bidrar till att forma manöverutrymmet för miljontals användare. De definierar vad som (inte) är möjligt, och vem som (inte) har tillgång.
När hela världen digitaliseras, finns det ett behov för att bedöma effekterna av innovationer i ett större perspektiv. I en alltmer komplex värld finns det behov av at se både på omgivande system och små nyanser.
Vilken typ av värld vill vi ha?
Men om vi istället vänder på det och istället börjar med att definiera vilken typ av kultur och samhälle vi vill ha? Då kan vi skapa systemen som tar oss dit, och utforma produkter och tjänster som bidrar till att forma de här systemen.
Ett företags vision och värderingar anger riktningen. Men ett företag är också en social aktör. Vad händer om vi istället definierar framgång utifrån kriterier som hållbarhet, användarens måluppfyllelse, eller graden av social innovation?
På så sätt kan vi skapa saker som inte bara är respektfulla, utan som också bättre ”matchar” målgruppen. Produkter och tjänster som tar hänsyn till det längre perspektivet i en god kundrelation. Med positiva ringar på vattnet, både för folk, kultur och miljö.
«Always design a thing by considering it in its next larger context - a chair in a room, a room in a house, a house in an environment, an environment in a city plan»
(Eliel Saarinen)
Mikro och makro
Inom arkitekturen har man alltid varit vana vid att tänka i ett större perspektiv. Principen är bra, men idag behöver mer än bara ett steg med kontext. Vi behöver kunna förstå orsak och konsekvens längs hela denna axel, och röra oss fritt mellan mikro och makro. Mellan lokal och distribuerad – och mellan korta och långa perspektiv – vare sig det handlar om ekonomi, geografi eller tid. Så här kan vi utforska vilka system som hänger ihop: Från de små och nära till de stora och komplexa.
De 4 viktigaste verktygen
För att förstå systemet, definiera vilken framtid vi önskar, och skapa prototyper som visar vägen dit, använder vi fyra olika verktyg.
- UX (och produktdesign) är i mikrodelen av skalan, med sin lovvärda hängivenhet gentemot användaren. Som säkerställer att varje kontaktpunkt lyser, och garanterar en tilltalande och funktionell design som faller människor i smaken.
- Tjänstedesign kan dirigera allt till en symfonisk upplevelse, genom kundresor och serviceritningar. Ett viktigt verktyg för kundens planering och gradvisa förbättring.
- Design thinking är en tvärvetenskaplig process som kan identifiera nya sätt att lösa en utmaning på, för en viss målgrupp. Ett bra sätt att föra innovativa lösningar till marknaden.
- Systemorienterad design används när uppgiften kännetecknas av en hög grad av komplexitet. Som när en produkt eller tjänst interagerar med olika ekosystem i en storstad. Eller för ”wicked problems”, där ansvaret inte är tydligt definierat. Detta är en tvärvetenskaplig process.
Tre tips
Det är när vi kan skala mellan dessa system att vi skapar den bästa effekten. När vi kan tänka på staden när vi designar stolen, och på stolen när vi designar staden. Ett systemperspektiv är därför relevant även för utformning av UX och tjänster. Här är några tips som kan vara bra att ha i åtanke – oavsett vilken typ av lösningar du planerar eller skapar.
- Designa för det oväntade
För många företag är det viktigt att minska kostnaderna. Man vill skala bort det överflödiga när en produkt eller en tjänst utvecklas. Därför tar man ofta bara hänsyn till ett ”bästa scenario”.
Resultatet blir lösningar som endast är anpassade till solskenshistorierna, och de mest uppenbara situationerna. En sådan kortsiktighet bidrog till att Airbnb gradvis har urholkat försörjningen i flera storstäder. Redan från designfasen bör vi ta hänsyn till att våra lösningar inte bara är fria från sådana oavsiktliga konsekvenser, utan att de har en positiv effekt på vår omgivning. Sedan bygger vi lösningar som är robusta, och som bygger på team – system som tål förändring och stress. - Design för det långa perspektivet
Hur ser vår produkt eller tjänst ut om fem år eller 15 år? Vilken värld är den en del av?
Både samhället och näringslivet kan underlätta för en framtid som är robust och anpassningsbar, och som förmår att möta de utmaningar som vi står inför. En sådan riktning kan baseras på principer som modularitet, flexibilitet och anpassningsförmåga. Till exempel öppna standarder, som säkerställer kompatibilitet, konkurrens och en gemensam grund för innovation. Ett annat alternativ är modulär design, där man kan byta ut, uppgradera eller reparera. Man kan bygga agila allianser snarare än monokultur. Inte minst underlätta för en cirkulär ekonomi och hållbarhet. - Design för deltagande
Digitala lösningar är inte magiska. Dölj inte det som sker under huven för användaren. Design formar vår värld, ofta med ett löfte om att ”förenkla”. Webbutiken döljer all sin komplexitet bakom Köp-knappen. Man kan sortera produkterna efter ”relevans”, men relevant för vem?
Tänk om vi kunde filtrera listan på ”Tillverkad utan barnarbete”, ”100 % cirkulär” eller ”Lång livslängd?” Detta är inte bara brus, utan konsumentmakt. Människor har rätt att få veta vilka konsekvenser deras val får. Allt annat skulle vara att omyndigförklara dem. Friktion kan vara bra, och är helt nödvändigt i vissa situationer. Därför är det viktigt att människor inte bara ska kunna se systemet utan också kunna förändra det. Bjud in personer som ska vara aktiva deltagare. Hjälp dem med att lösa deras långsiktiga behov, såsom motivation, måluppfyllelse och välbefinnande.