Fake news oroar inför riksdagsvalet

78 procent av svenskarna känner till begreppet fake news. Drygt var tionde är dock osäkra och lika många känner inte till vad det innebär. I en undersökning som Knowit genomfört presenteras vad svenskarna vet om fenomenet och vad det är som oroar.

Fenomenet fake news, falska nyheter, har sedan Trump blev president i USA 2016 förekommit flitigt i medierapporteringen. Falska nyheter anges ha påverkat den amerikanska presidentvalskampanjen i hög grad. 

Bakgrunden är att en stor del av den amerikanska befolkningen använder Facebook eller Twitter för att läsa nyheter. Detta i kombination med politisk polarisering och så kallade filterbubblor, ledde till att läsarna i huvudsak bara läste rubriker till artiklar och inte hela artikeln. Följden blev att påhittade nyheter skapade enbart för att förvirra läsare eller för att maximera webbläsartrafik och därmed annonsintäkter, fick stor spridning och uppfattades som äkta av många.

Sverige rustar upp inför kommande riksdagsval

I en undersökning som Knowit låtit genomföra visar att så många som 25 procent av svenskarna är oroade för att andra länder ska manipulera nyhetsflödet inför riksdagsvalet i år. Hälften av de tillfrågade ser att Sverige är ett tacksamt mål för att sprida vilseledande information. 

Staten gör sig nu redo för att minska samhällets sårbarheter för olika former av attacker och manipulationer inför det kommande valet. Data som hanteras i olika it-system kan användas för både goda och mindre goda syften. För att hantera de nya digitala hoten, datamining och manipulationer, krävs både bättre tekniska lösningar och en större samhällelig förståelse för de risker som faktiskt finns.

Men man är inte bara oroade över hur falska nyheter kan komma att påverka valet. Enligt undersökningen är majoriteten också bekymrade över att fake news utgör ett hot mot Sveriges demokrati och yttrandefrihet.

– Undersökningen visar att närmare hälften, 47%, tror inte att fake news kan stoppas helt utan att det påverkar yttrandefriheten eller demokratin. 36% anser dessutom att ny teknik har försämrat möjligheterna att sprida korrekt information på nätet. Här tror vi tvärtom, att ny teknik och nya innovativa lösningar framöver även kommer att kunna vara till hjälp när det gäller att avslöja missledande information, säger Christina Johansson, Kommunikationschef på Knowit. 

De flesta litar på svenska medier – var tredje gör det inte

I och med att fake news tagit fart de senaste åren är också svenskarna något skeptiska till de svenska medierna. Undersökningen visar att de flesta fortfarande har förtroende för traditionella nyhetsmedier som SVT, SR och dagspress, men så många som var tredje litar inte på medierapporteringen. Endast fem procent litar på svenska medier, men bara på kända journalister och lika många uppger att de litar på nyheter via sociala medier.

Andra kan bli bättre – många anser att de själva är bra på källkritik

Källkritiken blir allt viktigare i ett nyhetsflöde där det är svårt att avgöra vad som är sant och inte. Drygt åtta av tio ser att andra generellt behöver bli bättre på källkritik, men att de själva är rätt bra på det. Fler än hälften anser att svenskarna generellt inte är tillräckligt kunniga i att genomskåda felaktig information. Att vi även delar med oss av personlig information alldeles för lättvindigt på nätet ser många också som mycket oroande.

Flera hävdar också att de läser fake news regelbundet. Hälften tar del av falska nyheter minst en gång i veckan och närmare var femte uppger att de gör det dagligen. Fler män än kvinnor läser denna typ av information nästan varje dag. De flesta svarar att de inte sprider felaktig information, men samtidigt är drygt var tionde osäker på om man någon gång gjort det eller inte.

Från undersökningen - så ser svenskarna på fake news

• Ju högre utbildning desto större förståelse har man för vad begreppet fake news innebär.
• 73 procent delar sällan eller aldrig innehåll i sociala medier. 18 procent delar bara om man är säker på att innehållet är sant.
• 36 procent är oroade över framtiden för att sprida korrekt information.
• 43 procent, instämmer helt eller delvis i att man alltid läser villkoren innan man godkänner sin profil på sociala medier.
• 54 procent är inte särskilt oroade av att sprida felaktiga nyheter vidare i sociala medier.
• 41 procent är mer vaksam kring vilken information man sprider.
• 32 procent, menar att fake news sprids medvetet av svenska politiker och partier. 
• 39 procent, litar alltid eller oftast på de fakta som politiker presenterar.
• 31 procent, menar att förutsättningarna för att sprida korrekt information på nätet det kommande årtiondet kommer vara ungefär samma som idag.
• 37 procent menar att it både utgör en möjlighet och bäddar för nya utmaningar eller problem vad gäller för den information som delas på nätet.

Ta del av hela Knowits undersökning: Rapport – svenskarna om fake news 2018